måndag 14 september 2015

Ovisshet

Mamma Maria, David och Nella var hemma ensamma, pappa Marcus var nämligen bortrest den här helgen. David ville leka ute med kompisar och det passade väl bra, så länge han informerade vart han var. Dem hade en regel i huset och det var att sonen skulle få leka i två av lekplatserna utan att behöva springa in och ut och berätta för föräldrarna. Det fungerade bra för föräldrarna och det blev mer avslappnad även för barnen. Medan Nella sov middag, så passade Maria på att städa och dona i huset, men plötsligt fick hon en olustig känsla i kroppen. När hon gick där och fixade så växte olustighet känslan i kroppen mer och mer. Hon var tvungen att gå titta till Nella, men hon sov gott i sin säng. Då bestämde hon att kika in på de två lekplatserna lite snabbt för att se hur det gick för David. Till hennes överraskning så syntes ingen David på varken det ena eller andra lekplatsen. Marias hjärta började bulta och  hon visste inte vad hon skulle ta sig till. Innerst inne visste hon någonstans att David var okej, men känslan av att inte veta vart han hade tagit vägen gjorde henne rasande. Hon kunde inte direkt springa iväg och leta heller då hon kunde inte lämna Nella ensam sovandes. Hon försökte slå några signaler till kompisars föräldrar, men hon fick inte tag på en endaste. Hon visste ifs att David lekte med Linus ute en stund och hans föräldrar hörde aldrig telefonen när man ringde till dem. Nu började hon vara både rasande mot föräldrarna och till sin son då han inte sagt vart han skulle. Den där Linus litade hon inte ett dugg på, det var en stökig barn, ett barn som kunde hitta på vilka rackartyg som helst. Och tyvärr så var ju Marias son David väldigt lättpåverkad så han var nog inte allt för svår att övertala till lite bus. Linus vad ju dessutom äldre än David.

Medan tiden tickade så växte Marias oro och ilska. Skulle inte Nella kunna vakna snart, måste hon just idag sova extra länge när Maria verkligen skulle behöva komma ut och leta. Maria försökte några gången till att slå en pling till Linus föräldrar men utan resultat. Gissa om hon var lättad när hon hörde Nellas rop efter mamma, äntligen skulle hon få ta på sig kläderna och gå iväg. Hon hämtade snabbt Nella i famnen och knallade iväg. Tur det var sommar, så slapp ta på sig något extra kläder direkt. Först plingade hon på hos de närmaste kompisarna, men där fanns ingen hemma. Då tog hon uteslutningsmetoden och gick raka vägen till Linus. Linus bodde utanför deras radhusområde, så det gjorde att Maria var ännu mer rasande. David visste mycket väl att han fick inte gå någonstans utan lov, så nu var det kompisförbud och spelförbud och förbud och förbud och ännu mer förbud tänkte Maria för varje steg hon närmade sig mot Linus.  Nella blev ledsen när hon inte fick stanna till och gunga på lekparkerna som de passerade men det märkte knappt Maria av då hon var helt i sina egna tankar och känslor.

Precis strax innan man kommer hem till Linus, så finns det en lekpark. Maria hörde från långt håll att det var många barn där och även bland annat hennes egen son David. Hon kom med raska takt, arg i blicken och när David upptäckte henne, förstod han vad klockan var slagen. Han blev alldeles kallsvettig och började be om förlåt innan ens Maria hade sagt något. Han förstod att han i lekens stund inte tänkt på att säga till utan gått iväg utan tillåtelse. Maria sa bara med arg ton - Du har kompisförbud. Raska hem NU! David började springa hemåt och Maria vände också om. Hon hann inte många meter innan Linus kom efter henne och sa:
- Du är orättvis! Så där gör man inte! Man ger inte sitt barn kompisförbud.
Maria vände om och tittade med ilsken blick på Linus. Linus backade lite, han mådde vara tuff, men han hade förstått att Davids mamma bråkade man inte helt oförbipasserad.
- Du gör bäst att inte lägga näsan i blöt Linus, så vänd dig om och gå din väg.
Linus tvekade först men backade några steg. När han såg att Maria vände sig om och började gå hemåt, tog han fram vattenpistolen och försökte spruta på Maria.
Maria vände om började gå med snabba steg mot Linus, nu fick Linus bråttom! Han sprang allt vad han kunde. Maria tänkte att det var nog bäst så, annars vet hon inte vad hon hade gjort med den där ouppfostrade ungen. David hade sett på längre håll det hela och hade också blivit arg. Linus må vara tuff, men att spruta vatten på hans mamma där gick gränsen även för honom. Nu var han också arg på Linus.

David, Maria och Nella gick hem i tysthet. Dem alla visste vad som fanns i luften, konstigt nog så just idag förstod alla utan att ha sagt ett ord vad som gällde, vad som blivit fel och att alla var mer eller mindre ledsna för det. Maria hade släppt sin ilska och det var bäst så.

1 kommentar: